Daniel 6:1-2

Har Gud delegerat någonting till dig, särskilt? Håller du på med det?

Observera följande verser: 

Daniel 6:1-3 (B82 1-2) 

"Darejaves fann för gott att sätta över riket 120 satraper, för att sådana skulle finnas överallt i riket. Och över dem satte han tre furstar, av vilka Daniel var en. Inför dessa skulle satraperna avlägga räkenskap, så att kungen inte led någon skada"

Audio files (free download)

http://1drv.ms/1CVnx6t

INTERLINEAR BIBLE

http://biblehub.com/interlinear/daniel/6.htm

http://www.biblestudytools.com/interlinear-bible/passage/?q=daniel+6&t=kjv

http://studybible.info/IHOT/Daniel%206

På arameiskan, originalets språk, B82s verse "5:31" är 6:1. Det är därför arameiskans "6:1-3" har blivit svenskans "6:1-2". I övrigt är B82 en utmärkt översättning. I föregående budskap kan man läsa om vem Darejaves är (på NOTEN i Daniel 5:29-31)

Vad är det som Darejaves håller på med? Vad menar det?

Detta sjätte kapitel i Danielsboken är det sista som har med Daniels liv - och sina vänners. Från och med kapitel sju kan vi läsa de stora profetiska och apokalyptiska kapitel. I Daniel 6 läser man om historien om profeten i lejongropen. 

Varför bekräftade Herren Darejaves' beslut om Daniel? Kungen är en hedning, eller?

Herrens Ord visar oss att Gud skulle befria judarna efter sjuttio års fångenskap i Babylonien, och låta dem komma tillbaka till Israel så att de skulle åter bygga upp Jerusalem. Jeremia profeterade om fångenskapens längd, och Jesaja profeterade om att det skulle vara Kores, den persiske konung, som skulle ge judarna tillstånd att återkomma till deras land. 

Att bygga en regering, uppdraget som Darejaves håller på med som vasall kung under Kores, var med i Guds plan för det persiska imperiet, som skulle vara Guds redskap för att påverka Israels historia och leda den till ödet Han hade för dem. Men på en vidare mening, Darejaves lyder också den gudomliga befallning om att regera. I Daniel 2:31-33 i den här sajten kan man läsa att Babylonien kallades för "gyllene huvud" i Daniels tolkning av Nebukadnessars profetiska dröm. Att bygga regering, som Darejaves gjorde, är alltså Guds plan. 

Guds Ord lär oss att det är Gud som sätter upp myndigheterna (Romarbrevet 13:1) Det är darför kungens fiender, de som var emot Daniels val och emot kungens planer om profeten, var emot Guds syfte. När man läser hela kapitlet kan man se hur blev det att Gud gav Daniel segern och besegrade sina listiga fiender. 

Från kungens activitet kan vi lära oss något som man ser i andra Bibel ställe: DELEGATION. Gud, som är Konung över hela universum, är den som har delegerat det som varje och en skall göra. Moses var Israel ledare och Herren Jesus är kyrkans huvud. Det är därför Guds folk lyder dem. 

Observera de följande exempel på delegation: 

Lukas 9:1-6

"Han kallade samman de tolv och gav dem makt över alla demoner och kraft att bota sjukdomar. Och han sände ut dem för att förkunna Guds rike och göra de sjuka friska"

"Han sade till dem: 'Ta inte med er något på vägen, ingen stav eller påse, inte bröd eller pengar och inte mer än en enda skjorta. Har ni kommit till ett hus, så stanna där tills ni skall vidare. Och är det någon stad där man inte tar emot er, så gå därifrån och skaka bort dess damm från era fötter. Det skall vittna mot dem' " 

"Och de gav sig i väg och gick från by till by, och överallt förkunnade de evangeliet och botade sjuka"

Lärjungarna gick ut med uppdraget som deras Herre gav dem. Han gav de makt och kraft för att göra det, och flera praktiska anvisningar om hur skulle de göra. Här kan vi läsa om ett annat exempel: 

2 Moseboken 18:13-27

"Dagen därefter satte Mose sig för att döma folket, och folket stod omkring Mose från morgonen ända till aftonen"

"Då nu Moses svärfader såg allt vad han hade att göra med folket, sade han: 'Vad är det allt du har att bestyra med folket? Varför sitter du här till doms ensam, under det att allt folket måste stå omkring dig från morgonen ända till aftonen?' " 

"Mose svarade sin svärfader: 'Folket kommer till mig för att fråga Gud. De kommer till mig, när de har någon rättssak, och jag dömer då mellan dem. Och jag kungör då för dem Guds stadgar och lagar' " 

"Då sade Moses svärfader till honom: 'Du går inte till väga på det rätta sättet. Både du själv och folket omkring dig måste ju bli uttröttade. Ett sådant förfaringssätt är för svårt för dig, du kan inte ensam bestyra detta. Så lyssna nu till mina ord. Jag vill ge dig ett råd, och Gud skall vara med dig. Du må vara folkets målsman inför Gud och lägga fram deras ärenden inför Gud. Och du må upplysa dem om stadgar och lagar och kungöra för dem den väg de skall vandra och vad de skall göra. Men sök ut åt dig bland allt folket dugande män som fruktar Gud, pålitliga män som hatar orätt vinning, och sätt dessa till föreståndare för dem, somliga över tusen, andra över hundra, andra över femtio och andra över tio. Dessa må alltid döma folket. Kommer något viktigare ärende upp, må de hänskjuta det till dig, men i alla mindre ärenden må de själva döma. Så skall du göra din börda lättare, därigenom att de bär den med dig. Om du vill göra så och Gud så befaller dig, skall du kunna hålla ut. Och allt folket här skall då kunna gå hem i frid' "

"Och Mose lyssnade till sin svärfaders ord och gjorde allt vad denne hade sagt. Mose utvalde dugande män ur hela Israel och gjorde dem till huvudmän för folket, till föreståndare, somliga över tusen, andra över hundra, andra över femtio och andra över tio. Dessa skulle alltid döma folket. Alla svårare ärenden skulle de hänskjuta till Mose, men i alla mindre ärenden skulle de själva döma. Därefter lät Mose sin svärfader fara hem, och denne begav sig till sitt land igen"

Prästen i Midjan visar visdom i de här anvisningar han gav till Moses, inte minst när nära slutet han rekommenderar honom att lyda Gud om detta. "Om du vill göra så OCH OM GUD SÅ BEFALLER DIG" har en mening för oss troende också. Jetro hade inte som mål att ge Moses en "bra idé" eller att hans svärson skulle betrakta sina ord på detta sätt, utan som Guds Ord, sättet som Han använder för att berätta om sina vägar till oss. Delegationen som Moses tillämpade, efter sin svärfars råd, var från Gud. Jetro var bara Guds redskap för att lära profeten. 

När vi läser om universums skapelse kan vi se Guds storhet och majestät. Vi kan se hur Han regerar över det hela, när vi ser hur allting lydde Honom så att jorden och hela universum blev vad de är, det vi ser nuförtiden. Om du tvivlar på hur var det att skapelsen hände, då är du välkommen till NOTEN vid slutet där vi visar några huvudbegrepp. Obsevera hur var det att Gud delegerade det hela: 

Den första dagen: Gud delegerade till Anden och till sin Son. Då skapade den Heliga Treenigheten himmelen, jorden och ljus. Då definierade Gud dag och natt (ljus och mörker)

Den andra dagen befallde Gud vattenmassorna, och det blev en slillnad mellan sjö och skyarna. 

Den tredje dagen befallde Han att det skulle bli fastland, och delegerade uppdraget till planeten, genom tektonik. Då delegerade Gud till jorden att bära fram vegetation, och landet gjorde det. 

Den fjärde dagen befallde Gud solen, månen och stjärnorna att VISA sig i himmelen. Vi betonar detta eftersom Bibelns verserna måste inte tolkas som att himlakropparna skulle ha blivit "skapade" den dagen. Vi har redan dag och natt, vi har växter, en jord som är omöjligt att tänka sig utan sol. Detta uppdrag var givet till atmosfären, som blev genomsynlig och lät se himlakropparna från jordens yta. Se NOTEN vid slutet för att läsa mer. 

Det är viktigt att Gud gjorde skillnad mellan olika ting (ljus / mörker, hav / skyar, hav / land) i de första dagarna. Han skulle skapa olika djur i olika habitat, så Han skapade habitaten först (marina eller på fastland, soliga eller skuggiga, med växter eller torra, varma, tempererade eller kalla, osv)

Den femte dagen delegerade Gud till vatten att alstra djurliv. Detta hände en gång på detta sätt; sedan befallde Han till själva djuren att fortplanta sig (genom mekanismer som alla har fått)

Den sjätte dagen delegerade Gud till jorden att alstra andra djurarter, och slutligen skapade Han människorna. Även när vi ser att de var gjorda av samma jord, det finns en skillnad mellan oss och djuren, eftersom när Herren skapade människan, då "inblåste Han livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse". Att ge oss sin Ande är en särskild gärning från Gud till oss människor som man inte ser i andra varelser, vare de från växtriket eller djurriket. 

Vi ser att delegering processen innebär att: 

1) Man erkänner auktoritet i den som delegerar

2) Man lyder (gör det som har sagts en)

Moses officerare lydde profeten. Herrens lärjungar lydde deras Mästare. Materian, vattnet, jorden, växterna och djuren lydde Gud. 

Har Gud delegerat något till dig?

Om ditt svar är "nej", låt mig visa något som Han delegerade oss många sekler före: 

Mark 16:15-18 

"Han sade till dem: "Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall räddas, men den som inte tror skall bli dömd. Dessa tecken skall följa dem som tror: i mitt namn skall de driva ut demoner, de skall tala nya tungomål, de skall ta ormar med sina händer, de skall inte bli skadade om de dricker dödligt gift, och de skall lägga sina händer på sjuka och göra dem friska" 

Gör du det? Är du bland dem som utför Herrens uppdrag? 

Om du gör det, Halleluja! 

Om du inte gör det, sök Herren! Han kallade oss inte för att lämna oss ensamma utan att veta vad skall man göra. Tillsammans med visionen ger Han oss vishet och medel för att utföra Hans uppdrag. 

Om du inte har taig temot Jesus Kristus som den Herren och Frälsare, det är tid! Dagar skall komma när hemska förföljelser skall plåga alla troende i världen, och då skall de vara farligt att ta emot Jesus med tanke på att man skall dödas pga detta. En dag skall också komma när vi lämnar jordelivet - eftersom vi skall alla dö någon gång - och möjligheten skall inte finnas då. Idag är din frälsninsdag, tiden när Gud vill befria dig från fördömelse och ge dig evigt liv! Ta emot Herren Jesus och, med Honom, alla välsignelser som Han har lovat i sitt ord. 

Må Herren välsigna dig! 

I Jesu Kristi kärlek, din broder

Israel Leonard

PS. Jesus kommer snart!  

NOTER

Innan vi tar det här skapelse ämne vill vi tacka Jesus för bröderna som jobbar på sajten "Reasons to believe", vars länk 

"http://www.reasons.org/explore/topic/interpreting-genesis" 

visar vi alltid och som vi rekommenderar pga deras fantastiskt verk som stödjer de bibliska läror. Den här texten t. ex. skulle ha varit omöjlig för mig att skriva, eftersom jag är ingen astronom, paleontolog eller arkeolog. Allt som jag trodde om Guds skapelse var utan några BEVIS, sådana som den här sajten ger till oss, alla troende. Ändå har jag trott I TRO bara, och Herren har bekräftat min tro och berikat den genom de här underbara sidorna. Om du kämpar också mot liberalismen-ateismen-darwinismen som du lärde dig i skolan - precis som jag - och mellan flera tolkningar Guds ord - det finns så många - då kan du få samma välsignelse jag fick. 

Men innan du får en sådan välsignelse måste du veta om två orena andar som vill göra dig rädd, så att ditt hjärta är redo för sanningen. Den första är den som vi har kallat "liberalismen-ateismen-darwinismen". De här tre ondskefulla idéer kom med den s.k. "Upplysningen" och är ödesdigra för riktiga troende. Innan du använder vetenskapliga bevis som stöd för Ordet måste du veta att även när de här bevis är en välsignelse, Herrens Ord står och består eftersom det är sant, inte på grund av vetenskapen som har bevisat det. 

Risken att kallas för "obildad" eller "okunnig" har lett många att acceptera utvecklingsteorin - som numera kallas för "lära" istället for "teori". Denna teorin förnekar Herrens Ord OCH DE FOSSILA RESTER OCH SPÅR som man har hittat (de verkliga "vetenskapliga bevis" som vetenskapsmän skulle respektera om de skall tala sanning) Och du skall inte frukta att vägra acceptera lögner och spekulationer utan några som helst bevis. Vi har en viss kunskap om att T-rex har funnits, eller mammutar, eftersom man har hittat fossiler, eller andra rester och spår av dem. Men vi har INGEN VERKLIG KUNSKAP som visar att ett annat djur "utvecklades" för att bli en mammut. Vi har inte heller någon verklig kunskap som visar att den minsta encelliga organism (som är mikroskopisk men ändå kan äta, andas, gå m.m.) blev till från icke levande materia "på ett naturligt sätt", eller "av slump". Det enda stöd som de här idéer har är spekulationerna från personer som tror på darwinismen, en teori som skapades av en man som inte visste ett ord om DNA och dess roll i överföringen av egenskaperna bland levande organismer, och som ville på ett "vetenskapligt" sätt bevisa att Gud är onödig. Må Herren förbarma sig om deras själar, så att de blir fria från domen. 

En annan källa av rädsla som man skall vara fri från är att gå förlorade - hamna i helvetet - eftersom man accepterar inte någon biblisk tolkning - som kan vara felaktig. Låt mig visa ett exempel. 

Nuförtiden vet vi att jorden går runt solen i en bana, liksom andra planeter. Vi har utvecklat instrument som gör det möjligt att observera det, och människan har varit ute i rymden och sett det hela från en annan synvinkel, inte bara från jordens yta. Men mannen som upptäckte detta blev tvungen att förneka det under dödshot, den 22 juni 1633, av de katolska myndigheter som lärde att jorden var universums medelpunkt och att solen med alla andra himlakroppar gick i bana omkring vår planet. Det spelar ingen roll vilken bibelvers förvred dem för att visa den här "sanning". Men Bibeln säger inte det, och Galileo hade rätt, inte sina fiender. Det är mycket viktigt att veta vad är det som "Bibeln säger" och vad är det som Bibeln inte säger. 

Herrens Ord är Underbar. Där kan man hitta historier, litteratur, poesi, sånger, profetior och mycket mer - allt som Gud använder för att tala till oss. Och när man tolkar litteratur, en självklar fråga är vad är det som menas (om det är bokstavligt eller bildligt, symboliskt eller allegoriskt) Om du vill att Gud skall tala till dig genom Ordet, då är det avgörande att du söker vad är det som Han sagt, och inte at tvinga Honom att säga något som du vill men som Han har inte sagt. 

Uppfattningen av en planet som är många miljoner år gammal, och om djur som har funnits för många miljoner år sedan, är ingen spekulation. Det är ett slags kunskap som man kan bevisa med massor av fakta. Vi skall inte frukta att söka överenstämmelse mellan det vi läser i Ordet och det vi kan upptäcka på andra sätt. Samma Gud inspirerade Bibeln och skapade universumet. Båda, Ordet och universumet, är verkliga. Guds Ord säger att skapelsen vittnar om Skaparen (Romarbrevet 1:20) och man har upptäckt mycket information på ett vetenskapligt sätt som bevisar detta. "Vetenskapsman" är inte alls synonym till "ateist". 

Om vi skall förstå skapelsen då behöver vi först förstå att 1 Mosebokens två första kapitel år en profetia, och att YOM (det hebreiska ordet för "dag") inte nödvandigtvis menar 24 timmar. 

I profetiska skrifter hittar man ofta bildligt språk. Det förekommer i apokalyptiska skrifter, i förutsägande sådana och i de som handlar om skapelsen. Eftersom "profetiskt" är inte bara förutsägande, utan har med nutiden eller förtiden att göra, också - när man ser dem och berättar om dem genom Guds ögon. Observera de följande verserna: 

Jesaja 41:22 

"Ja, må man komma med dem och förkunna för oss vad som skall ske. Var är era forna utsagor? Lägg fram dem, för att vi må betrakta dem och se, hur de har gått i fullbordan. Eller låt oss höra vad som nu skall komma, "

Profeten talar sarkastiskt till de falska gudar och uppmanar dem att profetera. Eftersom de kan inte profetera vad som hände i Skapelsen ("de forna utsagor") eller det som kommer, de är inga riktiga gudar. I versen förenar profeten förtid och framtid i förkunnelsen. 

Uppenbarelse 1:19 

"Skriv nu ner vad du har sett och vad som är och vad som skall ske härefter"

I sin profetisk bok skulle Johannes skriva: 

- Det som har hänt, "vad du har sett"

- Det som händer nu, "vad som är"

- Det som skall komma, "vad som skall ske härefter"

Båda verser - och många andra - visar oss att profetian är något som har med nutid att göra, och med förtid och framtid också. Med denna utgångspunkt kan vi ta en titt på olika meningar av ordet "dag" i Bibeln. 

YOM

(eller motsvarande "EMERA" på grekiska; judarna som skrev på grekiska i NT tänkte som judar, även när de skrev på ett annat språk) 

betyder "dag" och menar det ibland,

BOKSTAVLIGEN

YOM = 12 timmar (på svenska säger vi också "dag och natt")

1 Mos 1:5 "Och Gud kallade ljuset dag, [YOM=12 hours] och mörkret kallade han natt. Och det blev afton, och det blev morgon, den första dagen" 

1 Mos 8:22  "Så länge jorden består, skall härefter sådd och skörd, köld och värme, sommar och vinter, dag  [YOM=12 hours] och natt aldrig upphöra"

Ps 1:2 "...utan har sin lust i Herrens lag och tänker på hans lag både dag  [YOM=12 hours] och natt" 

YOM = 24 timmar (vi menar samma sak på svenska när man pratar om en "dag" som börjar 24:00 och slutar 24:00 nästa natt)

1 Mos 22:4 "När nu Abraham på tredje dagen [YOM=24 hours] lyfte upp sina ögon och fick se platsen på avstånd"

2 Mos 16:29 "Se, Herren har gett er sabbaten. Därför ger han er på den sjätte dagen [YOM=24 hours] bröd för två dagar. Så stanna då hemma, var och en hos sig. Ingen må gå hemifrån på den sjunde dagen" [YOM=24 hours]

YOM

(eller motsvarande "EMERA" på grekiska; judarna som skrev på grekiska i NT) hittar man ibland,

MED BILDLIG MENING:

YOM = en viss tidsperiod som man känner till

Jesaja 2:11-12 "Ty människornas högmodiga ögon skall bli ödmjukade, och männens övermod skall bli nedböjt, och Herren ensam skall vara hög på den dagen [YOM=domedag]. Ty en dag [YOM=domedag] har Herren Sebaot bestämt, som skall komma över allt stolt och övermodigt och över allt som är upphöjt, och det skall bli ödmjukat"

Denna "Herrens dag" är den Stora Vedermödan, en tidsperiod av sju år när Guds domar skall drabba de ogudaktiga. 

4 Mos 3:1 "Detta är berättelsen om Arons och Moses släkt, vid den tid [YOM=40 dagar] då Herren talade med Mose på Sinai berg"

Moses var 40 dagar i Sinai berget, men på hebreiska läser man "den dag". 

YOM = en viss tidsperiod som är okänt 

Ps 90:4 "Ty tusen år är i dina ögon som den dag som förgick i går, ja, de är som en nattväkt"

"Tusen år" (bildligt kan detta mena "en evighet") motsvarar "en dag" av evigheten, Guds livstid. 

2 Pet 3:8  "Men en sak får ni inte glömma, mina kära: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag"

Aposteln Petrus citerar Ps 90:4 och tar exemplet bokstavligen, för att vi skall begrunda att en "dag" i Guds tid är samma som 1000 år för oss. 

Ps 78:42 "De betänkte inte vad hans hand hade uträttat på den tid [YOM=bokstavligen, "den dag"] då han räddade dem från ovännen"

Denna "dag då Gud räddade dem" börjar när Moses kom till Farao och befallde honom att låta folket gå, tills Israel korsade genom det Röda Havet.  

Hes 36:33 "Så säger Herren, Herren: När [YOM=bokstavligen, "den dag"] jag har renat er från alla era missgärningar, då skall jag låta städerna på nytt bli bebodda, och då skall ruinerna åter byggas upp"

"Den dag" är en tidsperiod där Israelsfolket kommer tillbaka till sitt land och bygger upp städerna. 

YOM = tidsformel

1 Mos 32:32 "Fördenskull äter Israels barn ännu i dag [AD HAYOM HAZÉ=från den tid tills nutid] inte höftsenan som ligger på höftleden, därför nämligen, att han gav Jakob ett slag på höftleden, på höftsenan"

1 Mos 35:3 "...och låt oss så stå upp och dra till Betel. Där vill jag resa ett altare åt den Gud som bönhörde mig, när jag var i nöd [BAYOM ZARATÍ=bokstavligen, "i min ångests dag"], och som var med mig på den väg jag vandrade" 

Ps 27:5 "Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag [BEYOM RAÁ="när olyckan kommer", inte nödvändigtvis 12 eller 24 timmar], han beskyddar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa"

Ps 41:1 "För sångmästaren, en psalm av David. Säll är den som låter sig vårda om den arme, honom skall Herren hjälpa på olyckans dag" [BEYOM RAÁ=i tider av oro, nöd, ondska, problem]

Pred 7:14 "Var alltså vid gott mod under den goda dagen [BEYOM TOVÁ=när det går bra] , och betänk under den onda dagen [BEYOM RAÁ=när det går inte bra] att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan inte skall kunna finna ut något om det som skall ske, när hon är borta"

"Gott" eller "Ont" är i den här versen ett tillstånd som varar en viss tidsperiod i våra liv, men inte nödvändigtvis 12 eller 24 timmar. 

Jes 34:8 "Ty detta är en Herrens hämndedag [YOM=tider], ett vedergällningens år [SHENAT=tider] , då han utför Sions sak"

Båda "år" och "dag" menar "tider" av hämnd i blidligt språk. 

Dan 9:7 "Du, Herre, är rättfärdig, men vi måste blygas, så som vi också nu [KAYOM HAZÉ=bokstavligen "som idag"] gör, vi Judas män och Jerusalems invånare, ja, hela Israel, både de som bor nära och de som bor fjärran i alla andra länder dit du har fördrivit dem, därför att de var otrogna mot dig" 

Situationen som Daniel talar om är inte den som rådde denna dag då han bad. Det är ett tillstånd som varade i Jerusalem på många år under den babyloniska fångenskapen. 

Joh 9:4 "Medan dagen [EMERA=livstid] varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten [NUX=döden, tiden i dödsriket, jfr. Predikaren 9:10] kommer, då ingen kan arbeta"

2 Pet 3:18 "Väx till i nåd och i kunskap om vår herre och frälsare Jesus Kristus. Hans är härligheten, nu och till evighetens dag [EMERAN AIONOS=evigheten], amen"

Några Bibelöversättningar tolkar denna "dag" som "den evige dagen" - en dag som varar i evigheten, dvs evigheten själva. 

I PROFETIAN

Vi har sett flera exempel  - det finns många fler - om ordet "YOM" (dag) i Biblisk hebreiska. De visar självklart de poetiska rikedomar i det hebreiska språket och därigenom i det hebreiska tankesätt. Men detta innebär andra resultat, också. Där bildligt språk är en självklarhet, då är det detta slags tolkning som leder oss att förstå profetiorna på rätt sätt. Observera de här exempel: 

"ÅTERUPPRÄTTELSENS DAG"

Am 9:11 "På den dagen  [BAYOM HAZÉ=vid den tid] skall jag upprätta Davids förfallna hydda, jag skall mura igen dess revor och upprätta dess ruiner och bygga upp den, sådan den var i forna dagar"

Denna "dag" är en tidsperiod då återupprättelsen händer. Självklart inte på en dag. 

"HERRENS DAG" 

Joel 2:31 "Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag [YOM=domedag, strafftider] kommer, den stora och fruktansvärda"

Herrens dom skall komma vid den Stora Vedermödan, efter många katastrofer som man läser i Uppenbarelseboken och när hela Israel blir andefylld. Men detta händer inte på 12 eller 24 timmar. Samma sak kan man se i den här "dagen" som Sakarja 14 syftar till: 

Sak 14:1 "Se, en dag skall komma, en Herrens dag [YOM LA YAHWE=domedag, tider av dom och straff], då man i dig skall utskifta byte"

Sak 14:6-7 "Och det skall ske på den dagen [YOM=tider] att ljuset skall bli borta, ty himlaljusen skall förmörkas. Och det blir en dag  [YOM=tider] som är ensam i sitt slag, och som är känd av Herren, en dag då det varken är dag eller natt, en dag då det blir ljust, när aftonen kommer" [LEET ÉREV=när tiden kommer till sitt slut]

Det här är ett speciellt exempel. YOM menar här en tidsperiod, ganska större en 12 timmar (ljustid) Men "när aftonen kommer" - när "dagen" närmar sig slutet - menar då "vid periodens slut". Denna slags tolkning kan visa oss varför uttrycken i 1 Mos 1, "Och det blev afton, och det blev morgon..." inte nödvändigtvis menar bokstavliga dagar, utan att de där TIDSPERIODERNA hade en början och ett slut, helt enkelt. Den "sjunde dagen" beskrivs inte med "...det blev afton, och det blev morgon..." eftersom denna "dag" gäller fortfarande, den är evig.  

DEN "SISTA DAGEN"

Joh 6:39-40 "Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte skall låta någon gå förlorad av dem som han har gett mig, utan låta dem uppstå på den sista dagen [EN TE ESKHATE EMERA=på de sista tiderna]. Ty detta är min faders vilja: att alla som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv. Och jag skall låta dem uppstå på den sista dagen" [EN TE ESKHATE EMERA=på de sista tiderna] 

Denna "sista dag" inkluderar flera olika moment i uppståndelsen, som är fördelade i tiden med intervaller av många år mellan dem. 

"DAGEN" AV BABYLONIENS DOM

Upp 18:8 "Därför skall hennes plågor komma på en enda dag [EN MÍA EMERA=en gång för alla], död och sorg och svält, och hon skall brännas upp i eld. Ty stark är Herren Gud som har dömt henne"

Babyloniens fall i Uppenbarelseboken är en händelse som inträffar i en viss tidsperiod (3 1/2 år, som vi skall få se med Guds hjälp) Men profetiskt säger man "på en enda dag". Denna uttryck har en djup profetisk tolkning, eftersom denna "Babylonien" har fallit och rest sig igen flera gånger, och det är i de här tiderna, som Uppenbarelses profetian syftar till, att den skall besegras i evigheten (Herren Jesus kommer och Guds rike blir till "på jorden, så såm i himmelen". "På en enda dag" betyder då "en gång för alla". 

YOM I 1 MOSEBOKEN 1, 2

Historien om skapelsen i 1 Mos 1, 2 är en profetisk skrift, vilket innebär att vi kan förvänta oss att läsa bildligt språk. Men dessutom visar de här kapitel i några specifika tillfälle att de här "dagar" kan inte vara bokstavligen tagna: 

1 Mos 2:4 "Detta är berättelsen om den ordning i vilken allt blev till på himmelen och jorden, när  [BEYOM=bokstavligen, "den dag då"] de skapades, då när Herren Gud gjorde jord och himmel"

"När" är den rätta tolkningen i B82, eftersom "YOM" i den här versen omfattar alla sex dagar då Herren skapade allting. De här "himmelen och jorden" har redan ljus och mprkret, hav och land, flora och fauna. De är inte samma som vi läser om i 1 Mos 1:1 med en "öde och tom" jord där "mörker var över djupet". Gud skapade inte människorna för att ge dem en sådan planet. 

1 Mos 5:2 "Till man och kvinna skapade han dem. Och han välsignade dem och gav dem namnet människa, när [BEYOM=bokstavligen, "den dagen då"] de blev skapade"

Denna "dag" - eller YOM, som B82 tolkar "när" - då Adam och Eva skapades är den sjätte i skapelsen. Observera följande verser: 

1 Mos 1:27 "Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem"

1 Mos 1:31 "Och Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton, och det blev morgon, den sjätte dagen"

Kan man tänka sig den här dagen som 24 timmars dag? I den här "sjätte dagen" Adam kallade alla djur på deras namn - som Gud förde fram till honom - lärde sig att sköta en trädgård och sovde med "tung sömn" så att Gud skulle dana Eva. Och denna "dag" planterade Gud en trädgård och "lät nämligen alla slags träd som var ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken, och livets träd mitt i lustgården, likaså kunskapens träd på gott och ont". Han befallde Adam att inte äta från det sista trädet. 

Oj! Det var mycket, var det inte det? Det finns några som har sagt att en Allsmäktig Gud kan göra allt detta på 24 timmar. Jajamen, detta är något som ingen kan tvivla; "allsmäktig" innebär FÖRMÅGAN att göra detta. Men frågan är inte om förmåga, utan om vilja och syfte: Varför skulle Gud göra det? Vilket bråttom har en Gud som lever i evigheten för att behöva skynda på och göra allt detta på 24 timmar? Varför skulle Gud låta växa alla träd från marken på 24 timmar? Varför brådskan? 

Denna värld som Gud skapade fungerar som den gör eftersom Han bestämde LAGAR för den att fungera, de som man kallar för "naturlagar". Detta är vad 1 Mos 8:22 lär oss: 

"Så länge jorden består, skall härefter sådd och skörd, köld och värme, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra"

Den här versen m.fl. visar oss att det är Gud som har bestämt ett sätt att fungera för världen. Men ibland händer ett MIRAKEL. Ett "mirakel" är namnet vi ger till en händelse som är obegripligt enligt naturlagar. När ett mirakel händer, det är ett TECKEN för oss människor, särskilt för syndarna och icke troende, för att visa Guds existens och Guds kraft. Herren bestämde naturlagarna, men Han själv är ovanpå sådana, Han är inte bunden av dem. 

Tillbaka med Adam, låt oss komma ihåg att han levde i daglig kontakt med Gud, och att Adam syndade aldrig tills den dagen han föll. Gud behövde inte alls att visa Adam mirakel och under så att han skulle tro på Guds kraft eller omvända sig från sina synder. Trollkarlar i cirkusar eller på TV gör sina trollkonster för underhållning. Men Gud är ingen trollkarl som gör sina mirakler för att underhålla någon, som han visade kung Herodes. Dessutom, man skulle behöva inte bara en Allsmäktig Gud utan också en allsmäktig Adam för att klara det hela på 24 timmar. 

Det finns mer att veta om de här skapelse "dagar". I 1 Mos 2:5 läser vi att "jorden bar ännu ingen buske på marken, och ingen ört hade ännu skjutit upp på marken, ty Herren Gud hade inte låtit det regna på jorden...". Vänta ett tag! Vilken mening har detta påstående på fem verkliga 24 timmars dagar? Man skulle inte säga, "det finns inga växter här, eftersom det har inte regnat på fem dagar". I Saharaöknen finns det enorma område utan växter, eftersom det regnar inte där. Men det har inte regnat där på tusental år, inte på fem dagar! I Svealand, där jag bor, allting är täck av växter, vare det odlingar, ängar eller skogar. Men det kan förekomma mer än en vecka utan att regna. Att växter finns eller inte finns beror på det som regnar med avseende på jättelånga perioder, inte på en veckas regn eller torka. 

I varje "dag" av skapelsen inträffade händelser vars resultat vi kan se nuförtiden. Vi kan se en planet med solens ljus, växter, många djurarter och Adam och Evas avkomma som härskar över det hela. Varje händelse har lämnat SPÅR (fossiler, geologiska förändringar i jordskorpan, o.s.v) som vetenskapsmännen studerar. Deras forskning - när den är "vetenskaplig", jag menar, när den är FAKTABASERAD - visar oss hur saker och ting kunde hända. Processerna i Guds skapelse tog många miljoner år, inte sex bokstavliga dagar. 

Vi har sett att det är en omöjlighet att förstå den sjätte dagen som 12 eller 24 timmar. Låt oss se vad hände då: 

DEN 6:e DAGEN

I den sjätte dagen, enligt Herrens Ord, Han skapade "de vilda djuren, efter deras arter, och boskapsdjuren, efter deras arter, och alla kräldjur på marken, efter deras arter". Dessutom skapade Han Adam och Eva. När man kommer till fossilerna dp konstaterar man att det har funnits kräldjur - som skapades denna "dag" - från 199 Mya (från engelskan "millions of years ago", miljoner år sedan) Där förekommer också däggdjur (167 Mya) och fåglar (150 Mya; de är med i den här dagen efter 1 Mos 2:19) De första människofossiler är väldigt nya i jamförelse; några beräknar dem som 60 000 år gamla, andra som 195 000 år. 

Det är viktigt att veta att alla dessa nummer är  "ungefär". Som alla "cirka" mängder, det finns en "+ / -" års marginal.  

DEN 5:e DAGEN

"Och Gud skapade de stora havsdjuren och hela det stim av levande varelser, som vattnet vimlar av, efter deras arter, likaså alla bevingade fåglar, efter deras arter"

Tolkningen av den här "5:e dag" kunde bara en stötesten för att harmonisera skapelsen i Ordet med fossilerna man har hittat. Inte minst pga felaktiga översättningar, som t.ex. de "stora havsdjuren" som "valar". Valar är däggdjur, och då skulle man hitta ett "bibliskt fel" eftersom de här dägdjuren och fåglarna har skapats före dinosurierna, som är "kräldjur" och blev till nästa dagen. Eller?

Men denna vers talar inte alls om valar, och inte heller om "fåglar" som vi förstår dem. "Fågel" i Bibeln är inte samma sak som i våras böcker. Det betyder "ett flygande djur" (t.ex. man kallar fladdermusen för "fågel" i 3 Mos 11:19) Dessutom, i 1 Mos 1:20 hittar man "fåglar" som kom från vattnet, och i 1 Mos 2:19, andra "fåglar" som kom från jorden. Denna skillnad kan förklaras av två slags "fåglar" som blev skapade varje moment. 

De där "fåglar" från den 5:e dagen kan vara flygande djur från "dinosauriernas tid". Det fanns många arter - som är alla utrotade nuförtiden. Men fåglarna i sjätte dagen, som däggdjur och kräldjur, är de som vi känner till i våra tider. De "stora havsdjuren" är "TANINIM" (böjningsform av "TANIM") som kan leva på landet också. Ordet i modern hebreiska menar "krokodil", och STRONG'S konkordans om de Heliga Skriften översätter det som "ett havs eller lands monster, havsorm eller schakal. Drake, havs monster, orm, val". Några vetare inkluderar dinosaurier i detta ord. Om man inte översätter "valar och fåglar" utan "stora havs eller lands monster och flygande varelser", då harmoniserar det perfekt med det som har funnits bland fossilerna: dinosaurier (228-65 Mya) plesiosaurier (220-65 Mya) ichthyosaurier (245-90 Mya) och pterosaurier (220-65 Mya) De här "någonting-saurier" var alla ödlor av olika typer - men de var i alla fall mycket olika våra kända kräldjur - och var tillämpade för att leva på jorden, på havet eller t.o.m att flyga. Fiskarna skapades den femte dagen också (från 518 Mya, i Kambrium, första perioden av de paleozoiska eran) De var bland de "levande varelser, som vattnet vimlar av". 

De som studerar fossiler har hittat ett faktum som stämmer med den bibliska berättelsen, inte med evolutionsteorin: i en jämförelsevis liten tidsperiod blev till de flesta varelser, precis i Kambrium. Denna "liten tidsperiod" har beräknats vara 2 miljoner år, men den kallas för "liten" eftersom den är mindre en 1% av tiden som krävs för att "evolutionen" skulle hända, och några större arter skulle ha blivit till från encelliga organismer. 1 Mos 1:20 säger att vatten "vimlade" av levade varelser. Det hebreiska verbet är SHARÁTS, som betyder "att vimla, myllra, krylla". I Kambrium, vattnen lydde Gud bokstavligen; de "vimlade" med levande flercelliga varelser för första gång. 

DEN 4:e DAG

Denna "dag" hände något som kan inte förklaras med en bokstavlig tolkning av skapelsen. Då dök solen upp. Men... hur kan man tala om "dagar" 1-3 utan att solen fanns? Båda 12 timmars "dag" eller 24 timmars "dag" kräver solljuset för att kallas för "dag". En "dag" finns eftersom solen lyser en del av jorden. Utan sol, det gör inget att jorden roterar; det skulle inte finnas några "dagar". Hur blev det "dagar" på jorden utan sol? Och hur blev det några växter utan sol?

Men... frukta inte! Du "måste" inte tro på en bokstavlig tolkning. Dessutom, den är felaktig. Låt mig visa hur är det att solen fanns från den första dagen, men dök upp den fjärde. 

Bibeln säger att när Herren skapade himmel och jord, "jorden var öde och tom, och mörker var över djupet". När jorden var tom, utan växter och utan djur, när det inte fanns land utan ett hav som täckte hela planeten, när allting var mörkt, solen fanns redan. Men atmosfären var så smutsig med rymdstoft och rymdskräp att solljus kunde man inte se. Detta händer ibland vid regnet eller pga vulkanisk ask. 

Bara vid den andra dagen blev det lite ljusare, och lite växter fick tillräckligt med solljus för att existera. Men solen kunde man inte se. Det var bara den fjärde dagen då atmosfären blev så ren att man kunde se den. 

I 1 Mos 1:16 läser man att Gud "gjorde" de två stora ljusen. "Att göra" i den här versen är det hebreiska verbet "ASÁ", men detta verb betyder många olika saker och denna tolkning är inte alls en bra sådan. När man säger på svenska, vad skall vi göra nu? menar vi inte att vi skall skapa någonting. Detta händer med "att göra" på hebreiska, också. Vi läser i 2 Samuelsboken 19:24 att Mefiboset skulle möta kung David, och han "... hade varken ansat sina fötter eller sitt skägg...". Verbet som B82 översätter som att "ansa" är ASÁ. Här är det en bra översättning; du skulle inte säga att Mefiboset hade inte "gjort" eller "skapat" sina fötter eller sitt skägg. Sauls son hade inte sådana krafter. Att "ansa", "vårda", "trimma" menar att "fixa" något - detta är också ASÁs mening. 

Gud "gjorde" inte de två stora ljusen den 4:e dagen. Han "gjorde de synliga" från jordens yta, genom att rensa atmosfären. Solljuset nådde jordens yta som det händer vid klart väder. Det är väsentligt att förstå denna händelse som en berättelse av en jordisk iakttagare. Från detta perspektiv, himlakropparna "dök upp" när atmosfären blev tillräckligt ren. Verserna kan översättas "och Gud förordnade de två stora ljusen... och gjorde de synliga på himmelens fäste till att lysa över jorden", Denna tolkning skulle beskriva exakt vad som hände i "fjärde dagen", under en lång period för många miljoner år sedan (som en jordisk iakttagare skulle beskriva det, nämligen "fenomen", inte "noumenon" - du kan läsa under Daniel 5:5-6 i den här sajten för att komma ihåg båda begrepp, vid behov)

DEN 3:e DAGEN

Denna dag dök landet upp för första gång. Det har varit bekräftat att i början var havet heltäckande över planeten, och genom tektonisk aktivitet, den del som vi kallar nu för "land" lyftes över havsnivån. Det var en nödvändighet så att växterna skulle skapas på fastlandet denna "dag". 

Vi behöver inte föreställa oss att alla slags växter blev till så länge sedan. På samma sätt som tektonisk aktivitet fortsätter i våra tider - därför har man jordvävningar och tsunamier - Herren skapade växter på andra "dagar", och "femdagsdjur" på den "sjätte dagen". De här "dagar" överlappas varandra - ett annat skäl för att inte se de som bokstavliga. Verkliga "dagar" börjar när den föregående är slut. 

DEN 2:a DAGEN

"Himmelen" i den här dagen är en annan "himmel" än den som skapades den första dagen. Himmel i 1 Mos 1:1 var rymden. Men här menar man atmosfären, den "himmel" vi ser. Att en annan "himmel" skapades innebär att atmosfären förändrades till en viss mån, så att lite solljus skulle nå jordens yta och göra växtliv möjligt på tredje dagen. Men den rena atmosfären vi ser nuförtiden blev så på fjärde dagen. "Vattnet ovan fästet" var molnen. 

DEN 1:a DAGEN

Onservera att man talar om "dag och natt" redan på första dagen, vilket innebär att solen fanns och att jorden visade en del av sin yta mot ljuset eller mot skuggan. Självklart var atmosfären så smutsig att solen, månen och stjärnorna var omöjliga att se från jorden. Det är därför man sager att "mörker var över djupet". 

När du träffar någon som säger, "jag tror på Big-Bang" då kan du svara, "jag med; Gud talade och BANG! det blev ett universum". 

Det finns två invändningar till tolkningen "dag=era" som man skall säkerligen höra: 

1) Efter de där släktträden man hittar i Bibeln, är det inte sant att Adam och Eva levde för ungefär 6000 år sedan?

2) Lär inte Bibeln att i lustgården fanns inte döden - med meningen att inte Adam, Eva eller några djur dog före 1 Mos 3?

Om Herren tillåter det, vi skall tala om båda ämne i nästa budskap, hur är det med sådana släktträd och med "död före Adam".