Daniel 6:18-20


Är du in i lejongropen? Har sömnen flytt från dig? Eller, litar du på den Gud som kan rädda dig från lejonen?

Daniel 6:18-20 

"Därefter gick kungen hem till sitt palats och tillbringade hela natten under fasta och lät inga kvinnor komma inför sig. Och sömnen flydde honom"

"Sedan om morgonen, när det dagades, stod kungen upp och gick med hast till lejongropen. Och när han hade kommit nära intill gropen, ropade han på Daniel med ängslig röst. Kungen talade till Daniel och sade: "Daniel, du den levande Gudens tjänare, har väl din Gud, den som du så oupphörligt dyrkar, kunnat rädda dig från lejonen?" 

När man jämför B82 med arameiskan från originalet då ser man att den svenska versionen är mycket bra. Men det finns en liten skillnad med andra versioner som kräver en förklaring. 

Då där står "lät inga kvinnor komma inför sig", ordet för kvinnor är "dakhaván", plural av arameiskan "dakhavá". Detta ord finns bara här i hela Bibeln, och har olika betydelser i de översättningar som har gjorts i tiderna på alla språk. 

"Kvinnor" är förklaringen av några lingvister som har jämfört med motsvarande arabiskt ord, som betyder "dansöser" eller "konkubiner". Men då skulle man läsa "lekhená", som i Daniel 5, och knappast skulle en skrivare blanda "D" och "L" på det arameiska alfabetet. 

Detta "dakhavá" är ett knepigt ord. The Wycliffe Bible översätter det - samma som LXX - som "mat"; andra versioner som "underhållning" eller "musikinstrument". Denna sista översättning är den som är mest sannolik enligt hebreiska / arameiska lexikon, eftersom från samma rot kommer "dakhákh", att "trycka" ner, som man gör med instrumentets strängar. 

Varför kunde kungen inte sova? Kanske av sorg p.g.a hans synd?

Självklart måste han ha insett att det var väldigt dumt att signera den kungliga förordningen. Dessutom, att förstå manipulationen från sina underordnade mot honom är inte exakt ett skäl att vara stolt. Men själva texten ger oss en annan förklaring. Han var oroad p.g.a Daniels straff. Han var hela natten utan sömn med tanke på profetens situation, och vid gryningen, det första han gjorde var att springa till gropen för att kontrollera att Daniel levde fortfarande. 

Smärtan som kungen hade i sin själ kommer från ett slags klyvning av sitt hjärta. Han kallade Daniels Gud "den levande Gud". Detta, tillsammans med hans val av Daniel som andra styrman i hela riket betyder väl att hade någon information om händelserna i Daniels liv i sin tid i Babylonien, nämligen hur var det att judarnas Gud hade verkat kraftiga mirakel för att rädda dem, och om Daniels egenskaper som profet. Men när han frågar, "har din Gud kunnat rädda dig från lejonen?" då ser man att han kände inte den "levande Gud" som "allsmäktig Gud". 

Det räcker inte med att veta att Gud finns. Demonerna vet det också. Man måste KÄNNA Honom. 

Det finns en annan kung som sände en annan profet till döden. Från torsdags kväll, då Judas överlämnade Vår Herre, och då Jesus pina började, tills fredagen på eftermiddag (ca. kl 15:00) kunde Vår Fader Gud se hur de anklagade Sin Son på falska grunder, misshandlade Honom, förnedrade Honom och korsfast Honom. Han hörde t.o.m Hans rop, "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?", och Han såg när Jesus dog på korset, after alla smärtor de hade orsakad Honom. 

Men vi läser aldrig i Ordet att Fadern Gud "kunde inte sova". Det finns en stor skillnad: Han visste att Hans Son skulle vara i graven tills söndags morgonen (den "första dagen") och att Han skulle återuppstå med kraft, och med en förhärligad kropp som skulle aldrig dö igen. 

Halleluja! 

Det finns en stor skillnad mellan tron, som ger oss "visshet om det vi inte kan se", och osäkerheten, som ger oss "ovisshet om det vi inte kan se". Det finns en stor skillnad mellan natten som tillbringade kungen Darejaves av Medien och natten (plus en stor del av nästa dagen) som tillbringade universums Konung, Vår Gud och Fadern till Vår Herre Jesus Kristus. Denna skillnad är skälet att Gud ger oss tro, och uppmanar oss att leva genom tron, i hela Bibeln. Tron innebär att vi vet om Guds vägar, och att vi litar på Honom, även när vi inte har kontroll över varje problemlösning eller när vi inte förstår vad är det som händer. 

Det var inte bara kung Darejaves som skulle ha haft nytta av mer tro. Profeten Daniels tro var testad på ett otroligt sätt när han tillbringade natten bland lejon. Tron påminner oss att våra plågor är temporära, men saligheten är evig. Den påminner oss också att inte ens lejonen kan lyfta deras klor om Gud inte vill. Och sist men inte minst, att om detta skulle hända, då skulle vi gå till Vår Faderns hus i evigheten. 

Herrens Ord säger att "alla profetior i skriften står där för att undervisa oss, så att vi genom vår uthållighet och den tröst skriften ger oss kan bevara vårt hopp" (Rom 15:4) Detta är påtagligt i Danielsboken, särskilt i den första halvan som handlar om händelserna i Daniel och sina vänners liv i Babel, och hur Gud verkade för att rädda dem på ett mirakulöst sätt.   

I den här sajten har vi pratat om "undervisningen", "uthålligheten" och "trösten" som Danielsboken ger oss. Gud kan verka även i de värsta kriser, som Han gjorde med Daniel och sina vänner. De såg deras land erövrat och blev bortförda i fångenskap med många av sina sina landsmän. Men i deras fångenskapsland räddade Gud dem och gjorde dem till babyloniska ämbetsmän (du kan läsa om det i Daniel 1:1-2 i den här sajten) Det spelar ingen roll om det ser ut som att Gud har glömt oss. Israels folk och profeten Daniel är goda exempel på att det är aldrig så, eftersom "Gud tar inte tillbaka sina gåvor och sin kallelse" (se under Daniel 5:13-14) Att leva i synd, i en "andlig fängelse" med ett "föraktligt tankesätt" är inget problem för Gud, som är Mäktig för att slå sönder alla kedjor som Satan har bunden oss med, och för att befria oss i Kristus Jesus (se under Daniel 5:20-21) Att bli atackerad och förföljd p.g.a vår tro har inte som syfte at utplåna oss utan att sätta oss på prov. När vi tror, när vår tro håller till slutet, då ger Gud oss seger (se under Daniel 6:10-11) 

Är du i lejongropen, som profeten Daniel? 

Med största sannolikhet är ditt svar "nej" om man tänker på "lejon" av kött och blod. Men "lejon" har många betydelser i Bibeln. Vår Herre kallas för "Lejonet från Judastam"  och Satan "går omkring som ett rytande lejon". 

Lår oss obsevera detta sista exempel som man kan hitta i 1:a Petrusbrevet 5:8 :

"Var nyktra och vaksamma. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka"

Detta "rytande lejon" är inte alls på semester. Han söker något byte hela tiden. Vi kan läsa om detta i Jobsboken. Han var en "oförvitlig och redlig man, som fruktade Gud och undvek det onda". Men Satan sände många "lejon" mot honom för att göra sitt liv eländigt: 

- plundrare som rövade bort sina åsnor, oxar och kameler
- eld från himmelen som förtarde sina får och sina herdar
- en stark vid som dödade sina barn
- svåra bulnader i hela kroppen som plågade honom
- hans hustru föraktade honom och sade till honom, "Tala fritt ut om Gud, och dö" 
- sina vänner, som skulle "hjälpa" honom, anklagade honom av någon stor synd som hade orsakat alla plågor från Gud för att straffa honom

Job plågades inte bara av katastrofer och missöde. Sina nära vänner som uppenbarligen skulle trösta honom och hjälpa honom, och hans hustru, samma som hade gift sig med honom och som hade lovat honom trohet "för bättre eller sämre, för rikare eller fatigare, i sjukdom eller i hälsa", de blev alla som fiender till honom, åklagare som förstärkte sin pina istället för att hela den. 

Versen vi såg förut - 1 Petrus 5:8 - är med i ett brev som aposteln Petrus skickade till de första kristna, som var under förföljelse p.g.a den romerske kejsar Neros befallning. Detta händer också i våra dagar i Nigeria, Syrien, Irak, Afghanistan, Pakistan och andra länder där kristna förföljs av muslimska terrorister. Men i Roms tider förföljdes dem i hela imperiet. "Förföljelse" är "lejonet" som Paulus beskriver i 2 Timoteusbrevet 4:17 när han säger, "... jag räddades ur lejonets gap". 

Det finns andra slags "lejon" som vi läser om i Ordspråksboken 28:15 : 

"Lik ett rytande lejon och en glupsk björn är en ogudaktig furste över ett fattigt folk"

Kanske har du hört om en våg av terrorism från de palestinska araber i Judeen och Samarien som har skakat landet Israel i de sista månaderna, förutom aggressionen som kommer från Gazaremsan och som har orsakat motangrepp från judarna. Detta är resultatet av ett "fattigt folk" som styrs av "rytande lejon och glupska björnar" som har fått miljarder i bistånd från hela världen, men de håller folket i ett eländigt tillstånd, jättehög arbetslöshet och t.o.m en del som flyktningar i samma område under deras styre. Medan allt detta fortsätter utan något hopp om förändring, dem använder pengarna för att skaffa vapen, explosiv och raketer, och för att bilda ett helt system av tunnlar vilket syfte är att invadera Israel. Dessutom håller de här "ledare" på hela tiden med att indoktrinera folket som terrorister och hatiska antisemiter, medan de flesta i hela världen beter sig som Jobs hustru och Jobs vänner, och skyller det hela på Israel. 

Ogudaktiga onda härskare, "lejonen" från Jeremia 50:17, var en plåga för Israel från antiken. De erövrade landet och tog många judar i fångenskap. Till och med i våra dagar finns det många "lejon" som skyller på Israel p.g.a aggressionen från de palestinska araber, och som gör ett hemskt tryck på judarna så att de ger upp till terroristernas krav. Den s.k "palestinska myndighet" har ett enda onda syfte: att erövra Israel och förvandla landet till en kalifat som skall kallas "Palestina" och där judarna skall inte kunna bo. 

Förföljarna och förtalarna kallas för "lejon" också av kung David, som levde i flera år undet förföljelse och förtal. Psaltaren visar oss denna bild i flera verser: 

Ps 7:1-2 

"En sång av David, som han sjöng till Herren för benjaminiten Kus' ords skull. Herre, min Gud, till dig tar jag min tillflykt. Fräls mig från alla mina förföljare och rädda mig, så att de inte som lejon, söndersliter min själ och rycker bort henne utan räddning"

Ps 17:12 

"Ja, denne är lik ett lejon som längtar efter rov, lik ett ungt lejon som ligger i försåt" [om "de ogudaktiga som vill fördärva honom", vers 9] 

Ps 22:13, 21
"Som glupska och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig" 

"Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn"

Denna Psalm är messiansk, d.v.s den profeterar något i Vår Herre Jesu liv - korsfästelsen i det här fallet. Men den är också ursprungligen Davids bön p.g.a sina fiender och förtalare. Davids fiender som lejon är en bild som återkommer ofta i Psaltaren: 

Ps 35:17 

"Herre, hur länge skall du se på detta? Ryck min själ undan det fördärv de bereder, och mitt liv undan lejonen"

Ps 57:4 

"Min själ är omgiven av lejon, jag måste ligga bland eldsprutare, bland människor vilkas tänder är spjut och pilar, och vilkas tungor är skarpa svärd"

De falska profeterna kallas också för "lejon" i Hesekiel 22:25 :

"De profeter som där finns har sammansvurit sig och blivit som rytande, rovgiriga lejon. De äter upp själar, de river till sig gods och dyrbarheter och gör många till änkor därinne"

Alla möjliga slags "lejon" - fienderna, förtalarna eller falska profeter - hotade och förföljde Martin Luter och andra reformatorer till döds. Den tyske reformatorn blev förvisad från kyrkan och förföljd till döds av påvedömet. Han såg sin doktrin betraktas som kätteri och avvisad. Hans välkända 95 teser var ett svar till de falska profetior av Johann Tetzel, det påvliga sändebudet som lovade att "så fort pengarna skramlar i kistan flyger själen ut"

Jobsboken visar oss att denne "oförvitlig och redlig man, som fruktade Gud och undvek det onda" såg hans liv "i lejonens klor", men han blev slutligen belönad p.g.a hans tro. Han avföll inte från sin tro på sin Skapare och Förlossare. Israels historia visar oss idag det mest blomstrande land och enda demokratin i Mellanöstern, en ö mitt i ett hav av fiender som lever i krig och förödelse. 

Kung David kunde styra Israel tills han dog. Han gjorde nationen starkare, med Jerusalem som huvudstad, och lämnade som kung sin son Salomo, som byggde upp templet, ökade landets område, bildade allianser med sina grannar och styrde Israel i den mest strålande epok som judarna har sett i antiken. "För sin tjänare Davids skull" tillät Israels Gud att judarna skulle bosätta sig på landet han lovade till Abraham, Isak och Jakob, och att de kunde leva där i mer än 1000 år. Även när Han överlämnade dem i deras fienders våld p.g.a sina synder, nuförtiden har Han samlat dem tillsammans igen från hela världen för att ge dem landet Han lovade dem. 

Det Romerska Imperiet, som förföljde de kristna, föll inför "barbarerna". Men Jesu Kristi kyrka lever efter 2000 år och har inga planer på att försvinna. Namnen på de som piskade, stenade eller fångade aposteln Paulus är nu glömda, absolut okända. Men Paulus grundade flera församlingar, skrev halva NT och lämnade oss en utläggning av kristen doktrin som är "Guds Ord" för alla troende, och grunden i alla våra evangeliska kyrkor (där Bibeln är grunden till tron, och Guds nåd, som man tar emot genom tron, det enda frälsningsmedel)

Luters förföljare är inte speciellt några kändisar heller. Men Luters Reformation lever för alla som tror på Bibeln och accepterar den som Guds Ord och den enda grunden till den kristna tron. Det var i Reformationen att sanningen uppenbarades om at vår frälsning har inget att göra med att "tillhöra en viss religion" utan med att ta emot Jesus Kristus som vår Herre och Frälsare, och att följa Honom (d.v.s att ha en personlig relation med Honom) 

Jag vet inte vilket eller vilka "lejon" gör ditt liv eländigt. Men det jag vet är vilka som gjorde det med Job, kung David, aposteln Paulus, judarna och de kristna. Och jag vet också att de där lejon lyckades inte, men Gud gjorde det. Vi lever i en värld som tror på måfå och många andra saker, men Vår Herre Jesus Kristus lärde oss att ingenting händer här på jorden om Gud inte tillåter det: 

Matt 10:28-33 

"Var inte rädda för dem som kan döda kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan förgöra både själ och kropp i helvetet. Säljs inte två sparvar för en kopparslant? Men ingen av dem faller till marken utan att er fader vet om det. Och på er är till och med hårstråna räknade. Var alltså inte rädda: ni är mer värda än aldrig så många sparvar"

"Var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall jag kännas vid inför min fader i himlen. Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall jag förneka inför min fader i himlen"



Ordet för "sparv" i grekiska är "strutíon". Detta ord menar inte bara små fåglar från sparvens familj, men alla små fåglar (i kontrast med strutsarna eller örnarna) Nu, världens minsta fågel heter "zunzún", ett slags kolibri som lever på Kuba och blir max 5 cm lång. Den är så liten att man kan blanda ihop den med en insekt - kanske p.g.a då slår vingarna jättesnabt, med en frekvens av 80 till 200 ggr PER SEKUND. Denna egenskap tillåter den lilla fågeln att stanna i luften som en helikopter, och drycka blommornas nektar utan att stå på dem, på bladen eller på kvisterna (som man ser i bilden)

Herrens Ord påstår att inte ens en zunzún faller till marken om Gud inte vill ["ánius to patrós umón" från grekiskan betyder INTE "utan att vår fader VET det". Det betyder "utan att vår fader VILL det"] Och det påstår också att våra liv är värda mycket mer än kolibrierna. Konungars Konung bar ett kors, blev korsfast på det, dog p.g.a våra synder och återuppstod för att göra oss rättfärdiga. Han behövde inte att återuppstå p.g.a kolibrier eller sparvar. De syndar inte. Han återuppstod från de döda för att göra OSS rättfärdiga och frälsta. Samma Gud som kontrollerar kolibrin så att den inte faller på marken är den som kontrollerar lejonen så att de inte äter oss. Han säger att vilken som helst som känns vid Jesus Kristus inför andra människor skall Han kännas vid inför Gud Fadern. 

Att "kännas vid" i den här versen kommer från grekiskan "omologéo". Detta ord menar att "bekänna" (en slags tro) att "komma överens" (med någon annan) att "medge" (acceptera) eller att "bekräfta" (inte förneka ett påstående utan att godkänna det) 

Har du tagit emot Jesus Kristus som din Herre och Frälsare? Bekänner du din tro på Honom? Håller du med Herrens Ord? Om du kan svara "ja" till de här frågorna, då spelar det ingen roll vilka eller hur många är lejonen som omringer dig. Herren skall befria dig från dem alla. 

Om du har inte än tagit emot Jesus som din Herre och Frälsare, det finns tid fortfarande! Det enda du behöver göra är att be till Honom, be om förlåtelse för dina synder och be Honom att Han skall komma in i dit liv, bli din Herre, din frälsning, din Gud. Han säger att det finns glädje i himmelriket när än syndare omvänder sig. Det finns ingen större glädje för Vår Gud än att se sina barn som återkommer hem och vandrar i sanningen. 

Må Herren välsigna dig! I Jesu Kristi kärlek, din bror

Israel Leonard

PS. Jesus kommer snart!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar